AUSTRALISK TERRIER & PARSON RUSSELL TERRIER
Inte har det blivit något bloggande, hm förstår inte var all tid tar vägen. Nu är sonen helt återställd efter sin operation och har kommit igång med tränandet igen. Utställningarna den här säsongen med få utställningar endast 5 st så har vi ändå rott ihop fina resultat. Frasse har blivit Svensk och Norsk champion och hunnit med en BIG 4 placering :). Polly har blivit Svensk champion och ska förhoppningsvis paras under hösten. Boss har tagit 1 Svenskt cert och har nu det Svenska och ett Norskt. Dom unga tjejerna är allt för unga ännu i sina kroppar men på god väg. Bianca " Kajsa" har debuterat i ringen och blev 1/2 ukl med HP. Vi har BIS placerat oss alla utställningar i Avelsklass och 2 Utställningar i uppfödargrupp, sista utställningen på Terrierklubben blev vi BIS1 i båda :))
Tror att vi lyckas klara detta dygn utan starka smärtisar, just nu ser det lovande ut och vi hoppas han klarar natten oxå. Till veckan ska han nog kunna vara i skolan men han får inte vara med på idrott eller bad resten av terminen. Synd med hans träning som just har tagit sej så bra men det är sånt som händer.
Nu har sonen varit hemma sen Söndag och det funkar ok. han äter fortfarande mycket starka mediciner men nu ska vi börja trappa ut dom och hoppas att det går bra. På Fredag ska vi fara och plocka agrafferna, spännande men vi har redan sett såret och de ser jätte snyggt ut.
Idag har vi gått hem på permision, John mår lite bättre men äter en hel del smärtis fortfarande. Vi hoppas att vi kanske kan bli kvar hemma under natten men de e bara att vänta och se. Nu är han ganska besviken över att inte kunna träna på 6-8 veckor när han precis kommit igång ordentligt men men sånt e livet tyvärr.
God Morgon alla därute.
Röntgen svaret kom igårkväll och allt såg ok ut. Nu gäller det att få igång maskineriet där inne igen för att smärtan ska lägga sej. John vaknade inatt och hade ganska ont sen har han sovit till 10. Fortfarande nu på morgonen så behöver han få komplettering med sprutor till alla tabletterna för att bli helt smärtfri. Hoppas hoppas att han snart ska slippa det här.
Ikväll verkar det bättre med killen, vi har gjort en ny röntgen i em men inte fått svar ännu. Nu är han sugen på en rullstolstur så vi får väll göra så
Sitter på sjukhuset med min "lilla" son som fortfarande sover lugnt. Det gör ont i mamma hjärtat att se honom ha ont, förhoppningsvis blir det snart bättre. Önskar jag kunde byta med honom. Det är nu 3 dagar sen han blev akut opererad för en divertickel på tunntarmen stor som en halv knytnäve, såret är ca 2 dm långt över magen så jag kan tänka mej att det känns rejält.